Nja, som varje besökare märker händer inget vad gäller Historiska marknaden i Jokkmokk. Den lades ned, av kända skäl. Botanisera gärna på sidorna.

Det kanske är dags att lämna det “gamla” och pigga upp oss med tanken på Historiska 2023. Om vi hjälps åt kan det bli något.

Att arbeta tillsammans är lätt eftersom du som enskild alltid vinner om du gör saker, tillsammans med andra.

Historiska är modernt: identitetsskapande samarbete, även IRL.

Fakta och bakgrund kan vara till nytta och svar.

Många har haft jättekul på Historiska marknaden i Jokkmokk. Men arrangemanget har inte fått leva.

Redan för flera år sedan berättades det om att den så kallade marknadsgruppen (för Jokkmokks marknad), under kommunstyrelsen, hade förbjudit marknadsföring av Historiska marknaden via kommunala funktioner, som Jokkmokks Turistbyrå. Uppgifterna om detta kom bland annat från Kultur- och Fritidsförvaltningen i Jokkmokk. Arrangörerna av Historiska har också fått förbudet bekräftat av åtskilliga besökare som har förvånats, osv.

Trots förbudet har människor försökt att arrangera och bara hålla på, tillsammans, i flera fall med framgång. Museet Ájtte har liksom många andra varit bra på att samarbeta.

Men tyvärr tar orken slut, även om många vill hålla på. Det blir ju bara patetiskt att behöva kämpa emot sin egen kommun. Än tråkigare är det att som eldsjälig arrangör och doer pekas ut som bråkig eller något ännu värre.

Det har också berättats att Jokkmokks kommun även har fattat beslut om vilka människor som inte får sitta i styrelsen för eller ens vara aktiva i Jokkmokks Hembygdsförening, som äger byggnaderna på hembygdsområdet, där Historiska har hållits.

Att sådana beslut ens existerar i en svensk kommun har det pratats om många gånger, men ingen vill ju tro på sånt.

Sommaren 2018 kom dock frågan upp i samband med att Historiska 2019 kom på tal vid ett samtal i kontorsrummen på Kultur- och Fritidsavdelningen. Personal uppmanade då senast vald ordförande och ledamöter i hembygdsföreningens styrelse att lämna sina poster och föreningen så att andra kan komma in, så det går att göra något. Kan du inte bara lämna, kan ni inte bara lämna, var använda uttryck.

Jokkmokks kommuns Kultur- och Fritidsnämnd hade också bestämt att en förening endast kan få möjlighet att erhålla någon form av stödpengar via kommunen eller samarbete med kommunen om kommunen godkänner personerna i den ideella föreningens styrelse.

Motfrågan blev: jaha, så kommunen vill alltså ta över Hembygdsgården och renovera kåkarna som tvingats förfalla i flera år, och redan innan förfallet visste vi att det behövdes en 3 miljoner för att få ordning på byggnaderna, nu är det mer, eller ska det skyddade området exploateras?

NEJ, kommunen är inte intresserad av att äga Hembygdsgården, absolut inte, uppger personal vid Jokkmokks Kultur- och Fritidsförvaltning, sommaren 2018.

På nästa fråga blev det klarlagt att Kultur- och Fritidsnämndens ledamöter inte har förtroende för styrelsen i hembygdsföreningen, att ingen i nämnden litar ju på dig, att ingen i nämnden litar ju på er.

Givetvis ställdes följdfrågor, kontrollfrågor, och personal intygade bestämt att uppgifterna om nämndens beslut var korrekt återgivna, att besluten existerande samt att personalen hade att följa dessa, vilket också var förklaringen till personalens ageranden. I samband med klarläggandena passerade den dåvarande kulturchefen in i sitt rum.

Uppgifterna ovan lämnades alltså i tjänsten.

In mot hösten 2018 överklagades därför beslutet till Förvaltningsrätten i Luleå. Frågeställningen rörde alltså om en kommunal nämnd har laglig rätt att fatta beslut om vem som ska sitta i en ideell förenings styrelse, alltså har rådighet över en annan juridisk persons styrelse.

Efter att överklagan lämnats in använde kommunen enligt uppgift även kommunjurist för att bemöta överklagan. Jokkmokks kommun skriver i sitt yttrade till Förvaltningsrätten:

1. Kultur- och Fritidsnämnden har INTE fattat något beslut av den typ som överklagan talar om. Något beslut i nämnden om vilka som INTE får sitta i Hembygdsföreningens styrelsen har INTE fattats. Det beslut som personal hänvisar till finns alltså inte, yttrar Jokkmokks kommun.

2. Kultur- och Fritidsförvaltningen säger i sitt yttrande att en rad bidrag har beviljats till hembygdsföreningen i samband med olika aktiviteter. Den i yttrandet redovisade sammanställningen över vilka pengar som de senaste åren har gått till verksamhet knuten till Hembygdsföreningen visar att de som har använt pengarna har varit aktiva. Det är bra information.

Utan diariefört kommunalt beslut att ändra avvisade Förvaltningsrätten i Luleå överklagan.

En kommentar till domstolens beslut skickades därefter in. Denna var alltså endast en efter avvisandet diarieförd kommentar, men den uppfattades av rätten som en överklagan. Därför gick ärendet vidare till Kammarrätten i Sundsvall.

Eftersom denna andra överklagan kom att gälla huruvida Förvaltningsrätten hade fattat ett korrekt beslut framstod Jokkmokks kommuns nekande som ett gott skäl till att begära avskrivning av ärendet, vilket gjordes, av respekt för Kammarrätten. Ett nämndbeslut som finns i verkligheten för kommunal personal går endast att överklaga om beslutet också finns angivet i diariefört beslutsprotokoll. Sakfrågan i sig, kunde alltså inte hanteras av rättssystemet.

Det är således två saker som läsaren kan reflektera över:

1. Om personalen på Kultur- och Fritidsförvaltningen lämnar felaktiga uppgifter till eldsjälar, lokalbefolkning och arrangörer av exempelvis Historiska marknaden om vad Kultur- och Fritidsnämnden beslutar så är det sannolikt så att arbetsgivaren Jokkmokks kommun bör överväga att ta tag i den arbetsrättsliga situationen.

2. Om personalen på Kultur- och Fritidsförvaltningen och kommunen sedan början på februari månad 2018 har känt till att det finns planer på att fira Jokkmokks marknad 800 år 2019, varför har då ingen personal hört av sig i tjänsten och i sin verksamhets rimliga syfte och funderat över hur kommunen kan stötta och hjälpa och samarbeta med lokala arrangörer och med aktörer inom det kultur- och idédrivna näringslivet i bygden?

Det ska också nämnas att Jokkmokks kommuns revisorer informeras om frågeställningarna i samband med att en ny besättning tillträder på nyåret 2019. I samband med detta kan noteras att en tidigare kommunal revisor för just Kultur- och Fritidsförvaltningen byter roll till att fungera som ordförande i Kultur- och Fritidsnämnden. Därför är det rimligt att anta att revisorerna kommer att hantera frågeställningarna utifrån vad uppdragsgivaren stipulerar.

Historiska marknaden i Jokkmokk hölls första gången 2005, då med hjälp av stora kommunala pengar, som en engångsföreteelse, med Kungen och Drottningen i byn, när kommunen firade Jokkmokks marknad 400 år. Året efter fanns inga pengar. 2006 drevs därför helt privat. Även 2007 drevs privat men på nåder av Kultur- och Fritidsförvaltningen/Kulturchef. Därefter tog kommunen över helt och arrangemanget tynade bort. Runt 2012 gick privata in igen trots det kommunala motståndet. De privata krafterna arbetade också i ett av Jokkmokks kommun slutredovisat Leader Polarisprojekt. Projektresultatet blev ett genomarbetat underlag för organisation och utveckling av Historiska marknaden inför framtiden. Endast delar av det verkliga projektarbetet användes vid kommunens medelsrekvirering till Länsstyrelsen, etc. Kommunala projekt konkurrerar ut lokalbefolkningens ambitioner, kan man tycka.

Det har alltså kämpats med Historiska i många år. Besvärligheterna har understundom lett till tappad tro. Flera med arrangörsinsatser har satsat av egna medel för att göra något tillsammans som är bra för alla. Men 2017 blev något annat och 2018 ville eller vågade ingen vara med och än mindre fronta som arrangör för Historiska marknaden.

Och Hembygdsgården har inte längre elanslutning, byggnaderna förfaller undan för undan och enskilda ledamöter i styrelsen ligger ute med pengar samtidigt som Jokkmokks kommuns projekt med trädgårdar och hotellbyggen vid hembygdsområdet har finansierat kommunal personal i åratal, jodå.

Och marknadsplatsen i Jokkmokk, som Länsstyrelsen övervakar, har byggnadsgrunder! som har daterats till år 1540. Och vår äkta historia är således handel, möten, mångfald och förtroenden.

Det är just handel, möten, mångfald och förtroenden som har lockat folk till Historiska marknaden i Jokkmokk.

Visst skulle det vara kul att få tillbaka Historiska marknaden! För tio år sedan talade vi om att köra Historiska både på sommaren och vintern. Sånt som bara håller på och blir tradition av egen kraft. Det skulle dra folk, omsätta pengar, synliggöra vår äkta historia, skänka självrespekt och vara till gagn för bygden och människorna.

Eller vad tycker du?

Se föregående post.

Och tänk: År 2022 eller så kan vi fira 1000-årsjubileum! Dieðusge.

Tag kontakt nere i hörnet!

Jokkmokks marknadsplats firar 800-årsjubileum!

Måndag-onsdag 4-6 februari 2019, om vi klarar det så kör vi hela veckan, alltså 4-9 februari.

Nu ska vi se till att göra något riktigt roligt tillsammans på vår egen marknadsplats, folk vill ju det! Vi vill ha mer! Se Affisch_2019
Ungkul, nu­musik, visamspråk och vintervärmande upplevel­seproduktioner.
Möt lokalbefolkning, tyst kunskap och människorespekt. Möt lokala varor, tjäns­ter och bygg nätverk. Möt människor som har identitet.

Marknadsplatsen salu­terar sin samiska grund, sin handel, sina förtoenden, sin mångfald och sin skarpögda närvaro. Friska möten, kunskapsbad för alla och samtal på talade språk.

Vid Jokkmokks historiska marknadsplats har människor samlats långt längre än sedan 800 år. Fisk och vatten från bäcken. Köttet gick hit själv. Alla hade smidiga kläder. Ungdomar såg varandra.

Här i den internationella lappmarken lever vår urgamla handel, oavsett makter och skatteuppbörder. Skriv­kunniga har i alla tider tecknat ned möten och utbyten.

Området ansågs intres­sant utifrån sina råvaror, goda förtroenden och produce­rande männi­skor.
På marknadsplatsen råder som alltid fred.

Under året ska vi sy och skapa vår utrustning och läsa på om vår äkta historia. Den som vill ha hjälp med det kan vända sig till det samiska biblioteket Ája. Sök vidare och läs gärna Tusen år i Lappmarken.

Arrangörer är Jokkmokks hembygdsfolk, entreprenörer, föreningar, kulturmänniskor, sanningsspridare, länningar, samarbetare, vettigt folk och vättefolk.

Tag kontakt nere i hörnet.

Marknadsplatsen vid bäcken Jokkmokk har funnits långt långt längre än de 400 år som firades 2005. Bara det att hittills gjorda kol-14-dateringar av husgrunder (!) visar 1540-tal visar på kanske det dubbla, sannolikt mycket mer. Tänk på att Vuollerim, nedre selet, 40 km sydösterut, för 6000 år sedan var en boplats vid en havsvik. Förrtidens människor lämnade små spår efter sig.

Språkhistoriskt, lulesamiska, är en trolig förklaring till ordet Jokkmokk “bäckmålet” – målet för resan, den långa förflyttningens slutpunkt, vid bäcken. Kanske hämtade folk också vatten under forsdämmans häng. Namnförklaringar som bäckkrök, ar-boga, etcetera, är ologiska eftersom här finns krökar överallt. En annan i så fall mindre otrolig förklaring är bäckfiskeplatsen, utifrån formen för ett sådant fiske, som det finns lulesamiskt ord för.

Att marknadsplatsen i Jokkmokk alls hade och har ett fast namn är ett bevis på att den var värdefull. Här bedrevs handel, resonerades om möjligheter, myllrades språkrikt, karvades birkar och tändes kärleksljus, under århundraden. Först i början av 1600-talet tog Sverige området i anspråk. Att Sverige menade sig ha fått en del skatt av dem som bodde och levde här användes som argument för att kolonisera området och göra det till sitt. Därmed kom även nuvarande Kiruna och Gällivare att annekteras. Två hundra år senare tappade Sverige vad som idag är Finland, med mera. Allt det här har vi lärt oss i skolan.

Platsen har använts länge av människor och när sjukstugan byggdes över begravningsplatsen uppstod kommentaren att alla lokala förmågor med självaktning hade en döskalle hemma i bokhyllan. Förr hade folk böcker på hyllor. Troligen var det bara den tidens prat. Sånt läser vi inte om idag. Se istället vad jubileumsbladet från 2005 förmedlar. Inom den samiska världen växer stoltheten och medvetenheten om aktivt bortglömda sanningar. Att de samiska språken stärks och syns och sammansvetsar är inbjudande. Moderna historiker ger också andra bilder än kolonisatörens skrivare och bildkonster.

Om det alls ska blir något på hembygdsområdet nådens år 2018, och därefter, så behöver Hembygdsföreningen pengar. Har du pengar så sätt gärna in mycket pengar på föreningens konto, se bg uppe till höger på framsidan. Då kan elen slås på igen och möjligheterna för att använda marknadsplatsen till mänskliga möten återuppstår. Du kan då göra arrangemang och utveckla ditt företagande, din skolklass, din förening eller dina konstnärliga/berättande talanger, spela lokalproducerad musik, skapa egen teater och dansa ivrigt i snön. Samarbete gäller. Känn att det här är VÅR hembygdsgård, inte någons.

Om du som läser sätter eller ser till att det sätts in i storleksordningen 3 500 000 kr kan föreningen bygga upp ett nytt hus med hög tillgänglighet, för året runtbruk, samt renovera, lägga tak och fixa alla grunder för de befintliga husen. Föreningen kan då också bygga upp de återstående fyra ytterligare kåtorna, vilka planerats i åratal. Allt detta fick föreningen tidigare bygglov för och länsstyrelsen har satt ut platserna med GPS, inklusive undersökt ställena med arkeologer. Efter en tidigare renoveringsinsats, med stordelen av medelmassan från länsstyrelsen, gick en inblandad entreprenör i konkurs och föreningens pengar förblev borta. Tack till Länsstyrelsen i Norrbottens län för den empiri av lokala förutsättningar som vi upplever finns.

Hembygdsföreningen har nu tvingats att stänga gården för marknaden 2018. Utan pengar i kassan går det inte. Folk blir också liksom rädda. Läs en sorts beskrivning av Historiska marknadens bakgrund här. Å andra sidan, tänk om vi gör något UTAN el, UTAN kostnader och MED värme och MED intäkter 2018. Invånarantalet i Jokkmokk har sjunkit till historiskt låga ca 4600 människor hösten 2017, plus några hundra människor som tvingats fly från krig och föreställningsföreträdare. Jokkmokkarna lär vara värsta näthandlarna, per capita, det är inte det, men bygden behöver nu sin handels- och mötesplats, kanske mer än någonsin.

De eventuella tusenlapparna, från att Jokkmokks kommun nu erbjuder sig att hyra hela hembygdsområdet under marknadsveckan för att satsa på ett eget arrangemang/projekt i egen regi och erbjuder hembygdsföreningen att kanske medverka, om än kanske välmenande, svarar inte mot föreningens syfte.

Jokkmokks hembygdsförening äger, sedan de flyttades till hembygdsområdet på 1950-talet, alla sina byggnader. Föreningens folk har under många år målmedvetet försvarat syftet med föreningen: att marknadsplatsen och byggnaderna ska vara öppna för ALLA, för alla medborgare och besökare, för träffar, arrangemang, giftermål, språkbad, föreläsningar, spökerier, lokalproducerad elektronmusik mitt i natten, pungkrocksdrömmar och matupplevelser. Möten mellan människor i respekt är grejen.

Och hembygdsgården och -föreningen får inga driftsbidrag från Jokkmokks kommun, utan har klarat ekonomin i decennier genom att samarbeta. Och utan investeringspengar förfaller även hembygdsgårdar. Och inte ens eldsjälar ids ses som självklara kostnadstäckande lustigkurrar hur länge som helst. Å andra sidan drivs många människor i alla tankars kulörer av förbättringsvilja. Oavsett mekanismerna och bekvinningen så behöver Hembygdsföreningen i Jokkmokk bortåt fyra miljoner kronor för att komma på banan, kunna locka till personligt engagemang och kunna motsvara marknadsplatsens värde och respekt. Prata med folk!

Vi tackar för allt det som har varit så här långt och ser framåt. Hembygdsgården i Jokkmokk tillhör samhällets och kommunens och traktens infrastruktur. Vi tackar för stöd från kulturförvaltningen i Jokkmokk. Kulturnämndens ordförande Claes Marcusson har genomgående stöttat oss i flera år. Vi tackar för det och tackar också alla andra som hjälpt till och stöttat på många och olika sätt.

Inför framtiden funderar vi över i vilken form vi ska gå vidare. Den kommunala Marknadsgruppen förbjöd skriftligen inför 2017 användande av uttryck som Jokkmokks Historiska marknad, Historiska marknaden i Jokkmokk etc i samband med marknadsföring av aktiviteter i Jokkmokks kommun. Kulturlivet, de kreativa, eldsjälvarna och det idé- och kulturdrivna näringslivet har att förhålla sig till verkligheten för att det ska bli något.

Kom till vår historiska marknadsplats och diskutera.
Men global blick har vi en bra fråga: vad ska vi göra nu?

Program för Marknadsveckan via bilden nedan

Om du känner att det är så här så ska du höra av dig.

Vi piggar upp dig och jobbar oförtrutet på, många tillsammans, för att bygga vidare och skapa nytt under marknadsveckan på den historiska marknadsplatsen, inom koncepten Historiska marknaden och Musik och Dans i Midvintersol MOD, samt annat smått och gott som 2-4 kvalificerade föredrag om natur, nyttor och lokal utveckling per dag under Marknadsveckan 29/1-5/2 2017. Vi pratar om att ha minst 20 försäljare som mål och då krävs nytänkande. Kommer du? Vi har mötet mellan människor i centrum.  

Temat för 2017 blir regnbågen. Jokkmokks marknad har snö. Det passar bra ihop. 

Så det blir kultur, utveckling, föreläsningar, kunskap, samiskt, handel, mångfald och kognitiva miljöer i alla färger. Marken är skyddad i lag. Vi har platser att ställa upp tältkåtor. 

Till den 7 september har vi bjudit in kommunen, skolor och organisationer till samarbetsmöte. Alla ska vara med, tycker vi.Efter det har vi träffat flera andra. Vi har också informerat den kommunala turistbyrån att Marknadsveckan 2017 blir en höjdare.  

2016 års coolaste marknadsvecka är ett minne. Vi har upplevt ett pärlband av konserter, kurser och möten mellan människor. Våra försäljare har kämpat i kylan och är som alltid alldeles extra fantastiskt underbara.

Arbetet med 2017 är redan igång. Som vi planerat och pratat om länge med alla sätter vi fortsatt fokus på mötet och överföring av kunskap och färdigheter.

Hembygdsområdet  och den uråldriga marknadsplatsen är ett ställe, en plats, där människor mötts i alla tider. Därför blir det 2017 stort fokus på föreläsningar, debatter, seminarier, konferenser och andra ord för just möten mellan människor.

Musik & Dans i Midvintersol fortsätter och blir ännu mer!

Vår utescen blir vissa timmar en plats för att föra fram åsikter och föra diskussioner om framtiden och nutidens vägval. Vår marknadsplats är en färgrik plats – öppen för alla människor.

I vår 2016 gör vi ett litet prov, ett försök, med inledningen till en skidanknuten historisk aktivitet som vi ska kalla Jokkmokksloppet, även om det inte är en tävling på tid. (Obs: icke att förväxla med Red Bull Nordenskiöldsloppet). Hör av dig om du kan vara med!

I år hjälpte många till. Det är så fantastiskt när det sker! Tag kontakt och var med och skapa upplevelser och värden stärk din och vår identitet. Vi gläds åt ett gott lagarbete med Kulturförvaltningen, Strukturum och en rad andra.

Tack till Jokkmokks komun Kultur&Fritid/KUPP som medfinansierade. och tack alla oss som gjorde marknadsveckan 2016 varm och go.

 

Utescenen är framskottad.
SKRIV UT några affischer och sätt upp där du bor! KLICKA HÄR så hamnar du rätt. Ring, prata med alla försäljare du känner till, alla musikanter, alla kloka människor, alla dina kompisar samt övriga filurer du kommer på, unga och årsrika.
Har du något att säga eller visa? Anmäl din egen programpunkt!

Hjälp till via social media.

Tre dagar marknadstema

Sex dagar musik i midvintersol