Arrangemang som Historiska marknaden kräver finansiering. Kastar tillskyndarna bort sina pengar? Har mötesplatser något värde? Vi kastar oss ut i resonemangen! Häng med. Det här är allvar.

Allt beror på hur vi ser på saker och ting

För mycket länge sedan, när Skrivaren beskrev folket i norr var förvåningen stor över att kvinnor stod för en stor del av vardagsfångsten. Männen ägnade sig åt att då och då jaga större vilt. Hade folk haft hagelbössor på den tiden hade ripjakten med hagel och hund motsvarande varit en kvinnosyssla.

I Norrbotten idag tycker en del att en riktig karl har ett riktigt jobb; i en gruva eller en bullrig industri. Samtidigt är det ofta kvinnor som kör de största truckarna i dagbrotten.

Jokkmokk har en hög andel kvinnliga företagare. Flyktingar kommer hit och flyttar sen till sina släktingar som oftast flockas i storstadsregionerna. Men hit flyttar samtidigt familj efter familj som lämnar jobb, släkt och hus i Holland, England eller Tyskland. De bor och försörjer sig, ofta på eget företagande. Undrar vad sådana ser…

Det finns alltså en rad perspektiv att lyfta: som makt, miljö, roller, grundfakta och inlärda sanningar.

Vad vet vi och vad kan vi?

Studier av Norrbottens regionala ekonomi och våra bygders ekonomi visar att attraktiviteten är den kanske viktigaste faktorn i inlandet för att samhällena som sådana ska överleva. Forskningen visar att det av någon anledning finns en korrelation mellan samhällen som är “tankemässigt mansdominerade” och samhällen som går tillbaka. Norrbotten har många exempel.

Det betyder inte nödvändigtvis att det är bättre med “tankemässigt kvinnodominerade” samhällen. Vad forskningen istället pekar på är att attraktivitet brukar framträda där både män och kvinnor känner sig hemma och sedda.

Dessutom är det ofta så att om kvinnorna trivs föder de barn på orten. Barnen blir ofta kvar och det är även vanligt att äldre flyttar efter sina barn och barnbarn. Slutsatsen blir att samhällen som ger utrymme för både män och kvinnor blir attraktiva. Samhällen måste därtill vara så attraktiva att unga kvinnor flyttar tillbaka hem efter åren på utbildningsorterna.

Nästa fråga är då vad som bygger attraktiviteten. Ytterligare en fråga är vilken vikt olika parametrar ska ha när vi väger in hur de påverkar våra samhällen och attraktiviteten.

Ser vi oss om i världen finns de attraktiva samhällena där värden från naturtillgångar och resursskapande verksamheter används för att också finansiera och vara till nytta i lokalsamhället och regionen.

De städer och orter som har lyckats kombinera attraktivitet och industrialism har oftast lyckats bra. Med bra menas i det här fallet att befolkningstalen ökar.

Och, om utvecklingen är sådan, då går det att investera i bostäder. För det går inte att finansiera exempelvis bygge av hyreshus om tillgången på hyresgäster kan förmodas variera kraftigt över tid. Då håller sig investerarna borta. Gruvorter kan vara ett exempel. Samma gäller inom allmännyttan, eftersom alla investeringsbeslut från och med 2011 enligt lag ska grundas på affärsmässighet. Så här håller det på. Femtiotalets idealtavlor har helt tappat färgen.

Andra trendbilder visar att moderna företagare flyttar till ställen där det är bra att bo. De tar företagen och kanske sin man med sig. Då är det inte investeringsstöd eller kommunala  som är triggern. Vad som ofta är helt avgörande för sådan inflyttning och subsekvent tillskapande av arbetstillfällen är istället bra skolor, trygga parker och en identitetsskapande Historisk marknad då och då.

Vi ska skapa mötesplatser där människor vill vara

Det gäller att ta resurser från naturresursutnyttjandet och bygga platser och orter där folk vill leva sina liv. Vi ska drivet skapa mötesplatser och orter där människor vill bo, i intressanta livsmiljöer, där vi får en identitet.

Samtidigt finns det i globalt perspektiv en empirisk kritisk massa för hur stora orter behöver vara för att kunna bli diversifierade, dynamiska och därmed uthålligt attraktiva. Den som har koll på siffrorna inser då att Norrbottens befolkning endast skulle räcka till att fylla två sådana städer. Det betyder att Norrbotten och orter som exempelvis Jokkmokk måste ha särskilt hög och synlig kompetens för att strategiskt hantera nödvändiga investeringar i sin livsviktiga attraktivitet.

Det är alltså verkligheten som berättar för oss att det är vårt eget ansvar att investera i kultur eftersom kultur är en strategisk och avgörande tillväxtfaktor. Det vet finansiärerna.

Så vi är viktiga, vi, du och jag, alla tillsammans, som envisas på med vår Historiska Marknad och attraktivitetsbygget.

Så är det.